Två steg bakåt och nu då?

Juli börjar närma sig mitten och det har droppat under 70 dagar till SHL-premiär och jag har suttit och diskuterat floppvarningar och spelare som måste ta steget, med mina kära kollegor i Björnbröder. Så… Vilka är dessa spelare som måste ta steget, för att hålla en plats i herrarnas A-lag, kommande säsong?

Den första vi kom att tänka på, kom via Luleåfans Forum, där det började diskuteras att ta in en avdankat och gammal profil, i Per Ledin, i utbyte mot Gustav Rydahl. Något jag ser är fullständigt fel, här och nu. Laget är satt och det finns inget som helst intresse att plocka in en blivande 39-åring mot en ung och hungrig 22-åring.

Alla vet ju att Rydahl tyvärr hamnade snett förra säsongen och aldrig riktigt kom in i rollen som den sheriff Luleå Hockey behövde, efter det att Sylvegård och Granström försvann ifrån klubben. Men, nånschtans tycker jag ändå att det här är den ultimata chansen för den gode Karlstad-sonen att verkligen ta den välbehövliga steg hela Luleå Hockey behover ta, efter en totalt miserabel säsong.

Han försvann, tyvärr på grund av att, hela Luleå underpresterade och han fick nånstans ta en skuld som inte alls var hans och jag förstår hans frustration och att sedan skada sig på träning och behöva operera sig, så att han blev borta resterande tiden av säsongen, var ju långt ifrån perfekt, när han redan befann sig lite på sniskan.

Vi kan diskutera hur länge som helst att det i slutändan var ”Osten” och ”Skuggan” som var att beskylla för den gångna säsongens totala misslyckande, men också där i den gråa massan finns nu ett litet hopp för alla att visa att det bara var en engångsföreteelse och att klubben är hungrig, i ett underdog-läge, där man kan förvåna och överraska många av, de så kallade, ”experterna” på alla kanaler och tidningar.

Just Gustav Rydahl, i främsta rummet, har en gyllene chans att som den ultimata underdogen, att överraska och visa att han minsann ska ha en viktig roll i klubben, kommande säsong. Han är ung, hungrig och har något att bevisa för sina nya tränare och har verktyg att bli precis lika viktig som han var under sin första säsong i Växjö, där han var en ettrig, jobbig pitbull att möta som jagade precis allt och alla och var en pest att möta i den defensiva zonen. Under Bulans ledning, har han nu den morot han behöver för att ta nästa steg. Revansch! En riktig joker, i laget.

Mikkelson hade problem med ljumskar gångna säsongen och var otroligt blek,
långa stunder och behöver visa att han bli att räkna med, som en stabil tvåvägsback, med ett ruskigt fint skott, samt en finfin skridskoteknik. Den assisterande kaptenen måste också börja använda sin tyngd och kroppshydda att trycka till sina motståndare när det hettar till. Har en extra växel att lägga i, kommande säsong. Måste sluta slänga puckar omkring sig, såsom han gjorde ofta, förra säsongen.

Ynglingarna i Einar Emanuelsson, Isac Lundeström, Anton Toolanen, Linus Nässén och Pontus Själin har en hel del kvar att bevisa, för att vara helt säkra på sina platser. De kan inte, under några omständigheter, ta nånting för givet och arbeta fruktansvärt hårt för att visa att de ska ha tröjor och stora roller kommande säsong. Speciellt de tre sistnämnda. Nässén blev utlånad och var ojämn när han fick tid i A-laget. Toolanen spelade väldigt valpigt och gav bort många enkla puckar och var rätt svag i majoriteten av närkamperna. Måste lägga på sig vikt och våga mer. Skador störde Själin, som hade en perfekt säsongsinledning, där han inte gick minus en enda match, de första 16 matcherna. Har enorm potential, som han måste arbeta på att låsa upp.

Einar och Isac måste ta nästa steg, i och med att de kommer få betydligt större roller kommande säsong, enligt tränartrions utsago. Viktigt att de får rätt verktyg att använda och alltid ha ett forum där de diskuterar individuella styrkor och svagheter. Lillebror Emanuelsson och Malmfältens stora hopp, Lundeström, är nog de två största talangerna Luleå Hockey sett på, väldigt länge.

De två nya transatlanterna, Joey Hishon och Ryan Johnston, måste leverera – och det fort – annars kommer de bli kapade vid fotknölarna av, den kanske brutalaste supporterbasen, i svensk hockeys högsta liga. Uteblir leverans ifrån de tu, de öppnande 10 matcherna, kommer det ropas på skeppning till Sibirien, påskön, sydpolen, eller liknande destinationer.
Luleå Hockeys supportrar vittrar redan blod i vattnet och då har de inte ens klivit på is, inför försäsongsmatcherna. De har enorma förväntningar på sig, pga att de är importer, efter Luleås fantastiskt dåliga leverans, ifrån tidigare sådana, senaste säsongerna.

Den sista som jag ser måste ta ett steg, är Joel Lassinantti. ”Joel Lassinantti?”, frågar ni er säkert nu. Ja, Joel Lassinantti. Har haft problem med skador och inte alls verkat i balans och har en hel del att jobba på om han vill behålla förstaspaden. Filip Gustafsson är inte långt ifrån att knycka den, framför nosen på den, annars så säkre, förstakeepern. Men det kanske just är det som behövs också. En rejäl utmaning för att just ta det där steget och bli en stabil målvakt som vinner de viktigaste matcherna på egen hand, samt figurerar i Tre Kronor, med jämna mellanrum och får det internationella genombrottet.

Vad tror ni? Är det någon mer som är ett stort frågetecken?
Jag menar, jag vet på ett ungefär, vad jag får ifrån resten av laget. Massor med rutin, ledarskap och poänggaranti på en hel del poäng, per spelare, vid det rätta flytet och en skadefri säsong. Samt att vi har några riktigt spännande namn utan några som helst förväntningar på sig.

Skriv till oss!

/Daniel ”Skägget” Eriksson

2 reaktion på “Två steg bakåt och nu då?

  1. Tomas

    Chelin och Emil Larsson är ju också två stycken som behöver bevisa en hel del och klara sig från skador

    1. Daniel

      Emil Larsson har inget att bevisa i skadeväg, då han knappt varit skadad i sin karriär. Han bröt benet i slutet på förra säsongen, men har ingen skadehistorik, som många verkar tro.
      Jag har följt Emil noga senaste 3 åren och han är sällan en sån som missar matcher och har hög smärtbarriär.

      Cehlin har inget att bevisa heller, skademässigt, då han sällan varit skadad. Men, det ska bli intressant och följa honom med hans huvudproblem efter hjärnskakningen han ådrog sig.
      Men kunde vi vänta på Cam, kan vi vänta på ”Cella”. Tålamod min vän. Tålamod. 🙂

      /Skägg

Kommentarer inaktiverade.