Special teams

Som ni kanske märkt, senaste året eller så, så har Luleå haft väldigt svårt med powerplayspelet. Det blir stillastående, ingen tar jobbet framför målet och det avlossas alldeles för sällan. Både från blå och direktskotten från tekningscirklarna.

Eller ja, skott över huvud taget, egentligen…

Hur ska vi lösa detta lilla problem, då? Vilka roller behövs i ett fungerande powerplayspel?
Luleå har en såpass bred uppsättning offensiva spelare, att det nästan är svårt att sätta ihop bara två formationer. Så jag har satt ihop tre. För Luleå skulle lätt kunna rotera på dessa tre formationer och få det att funka, om alla tog sina roller på rätt sätt.

Let’s begin, shall we…?

PP1:
Cehlarik-Grana-Rajala

Cehlarik och Rajala på fria roller, där de kan rotera positionerna från höger till vänster och vara kreativa med puck. Båda har nog så mycket spel- och målsinne att hitta varandra bra i powerplay. Kan bli ett roligt, fantasifullt powerplay med dessa två killar ihop med en bulldozer.
Bulldozern jag pratar om, är självklart ”Kung Grana”, som enbart ska in i slottet och gå på mål, gröta och hugga på returer, det han gör bäst – helt enkelt.

PP2:
Harju-Wallmark-Sylvegård

Wallmark har spelsinnet med kladdar gärna lite länge med puck. Bör sluta leta de svåra passningarna och röra sig på ett mer effektivt sätt och släppa fler puckar till backarna på blå. Johan Harju har skottet och bör finnas runt cirklarna och ta sig in i slottet.
Sylvegård ska grisa framför motståndarnas målvakt, samt slå in returer som släpps efter skotten som avlossas från blå/tekningscirklarna.

PP3:
Micflikier-Lagacé-Hedman

Micflikier, med sin fina teknik och rappa handledsskott, som han så ofta avlossade förra säsongen i powerplayspelet i Linköping, ska röra sig från cirkel till cirkel, gärna rakt igenom slottet. Ska inte vara point på blå, som nu. Mer effektiv runt målet, där han får mer utrymme att utnyttja sin näsa för att göra mål.
Den andra Jacob, nämligen Lagacé, vill jag ha i en liknande fri roll som Rajala och Cehlarik skulle haft i min första powerplayuppställning. Som tredjelänk i PP3, har vi Anton Hedman som ska buffla och gröta. Bör genast sluta försöka leka Klasen och anamma den roll han blev värvad att ta. En bulldozer och irriterande jä*el framför motståndarnas målvakt.

Vilka killar ska stå på blå och avlossa, då? Mina val är följande:

PP-backpar 1:
Mikkelson – Jaros

Mikkelson och Jaros skulle bli ett riktigt bra par på blå i powerplay. Jaros med sin rejäla spelstil, som också sitter på ett riktigt bra skott. Bör uppmuntras till att utnyttja det oftare.
Alla vet hur hårt Mikkelson skjuter med sitt mycket speciella ”dolda” slagskott. Måste höja klubban oftare än vad han gör och visa vart han är och att han alltid är redo att avgöra en match med sitt stenhårda skott.

PP-backpar 2:
Schira – Sigalet

Craig Schira har, senaste 5 matcherna, varit riktigt stabil och efter en nattsvart säsongsstart äntligen kommit igång och visat att han faktiskt är en riktigt duktig offensiv back. Satte ett vältajmat dragskott från blå senast. Ge Schira hjälp med trafik framför målvakten, så kommer fler skott sitta framöver. Gärna redan ikväll mot FBK.
Jonathan Sigalet som Schiras powerplaykompis, avlossade också från blå i Luleås enda powerplay och satte en riktig pärla. Visade att de kommer bli ett riktigt bra backpar.
Schira med sin otroliga offensivlusta, samtidigt som Sigalet har potentialen att vara en av SHL’s främsta tvåvägsbackar. Given succé!

Luleå ligger fyra i SHL’s boxplayliga, men har inte alls sett lika stabila ut senaste tiden. Var, under Rönken, Bulan och Åkerström, SHL’s främsta i att döda powerplay.
Denna säsongen har vi, ändå godkända, 81,82% och släppt in 10 mål på 55 försök emot oss. Det finns helt klart utrymme för förbättring, då vi låg närmare 90% under de säsonger Rönken tränade Luleå.

Beror det på fel spelarmaterial, eller att spelarmaterialet nu också är några år äldre och inte alls rör sig lika smidigt som under Rönkenåren? Jag menar, Janne var 34 och Fabbe 30.
Plussa på 3 år vardera på dom och det kanske börjar märkas att de börjar bli lite mindre rörliga. Eller är bara idén i boxplay väldigt annorlunda och rörelseschemat ett helt annat?

Man kan tycka att det inte är allt för stor skillnad, ändå.

Hur som. Hur skulle jag forma mitt boxplay?

BP1:
Fabricius – Mastomäki
Savilahti-Nagander – Sigalet

En kvartett där ungdom möter rutin och styrka blandas med snabbhet.
Fabricius har, med sin rutin, en självklar roll i BP. Han ska jaga puck, vara stor, spela uppoffrande (som han alltid gör), medan unge Mastomäki är stor, men samtidigt rör sig väldigt fint. Kan bli ett fint tillskott i BP-, som PP-spelet framöver.

”Savva” och Sigalet i samma backpar i BP kan bli ett riktigt effektivt par, om bara Savva håller sitt spel simpelt. Alla vet Sigalets bredd och kunnande. Viktig kugge i Luleås backuppsättning. Bra på allt.

BP2:
Sylvegård – Lagacé
Sandström – Jaros

Unge Sylvegård har gått från klarhet till klarhet och kommer bli en ny Ledin i Luleålaget, med lite rutin under vingarna. Kan mycket väl bli en boxplayspecialist med sin fina fysik och sitt, ändå, fina sätt att läsa spelet. Lagacés roll är enkel. Vinna viktiga tekningar och spela på det smarta sätt han alltid gör.

Sandström är inte mycket att snacka om. Vår mest rutinerade back. Inte lika snabb och rörlig som tidigare år. Men en defensiv gigant, som måste börja spela lite enklare än han gjort inledande 15 omgångarna. Var, förvisso, på rätt spår igen mot KHK och löste uppgifter bättre än innan. Sarg ut och rejäla rensningar framför målet är hans grej.
Jaros med sin fina fysik och fina skridskoåkning, kommer bli riktigt bra och bör helt klart börja spelas i BP.

Det är mina tankar kring Luleås ”special teams”.

Kommentarer och åsikter är välkomna.

God morgon.

/Skägget