Ska vi inte vara bättre än såhär?

Luleå stod för en imponerande trepoängare, efter finfin arbetsmoral emot Malmö, i förra omgången.

Idag, liksom då, for Luleå fram som en ostoppbar tornado i första periodens första 12 minuter.
Passarna satt på bladen, man trampade ifrån sina motståndare, hittade vägar att få puckarna mot mål, skapade trafik och var ständigt ett hot framåt. Sen fick Rögle powerplay, för en fantomhändelse som ingen uppfattade. Ingen fattade vem som skulle bli utvisad, vilket lag som drabbades eller hur det kunde ske. Men tydligen blev det holding the stick, som blev beslutet.

Såklart, ringde det i baken på Luleå, som inte får sitt, annars extraordinära boxplay, att stämma.
Lassinantti hamnade på sniskan och Widing fick sätta pucken, mer eller mindre, från förlängda mållinjen. För dåligt. Alldeles för dåligt.

Efter att Rögle fick sitt kvitteringsmål, fick Luleå panik. Man tappade fokus på uppgiften, kastade puckar på chans, verkade vilsna och visste inte alls hur man skulle hitta vägar att skapa offensiv.
Rögle tog också rättvist, men enormt turligt ska jag säga, ledningen med 2-1 efter att pucken styrts via Rensfeldt, Mikkelson, Lassinanttis skridsko, stolpe och in. Mer flyt får man nog inte.

Rögle vinner andraperioden i både mål och skott. Nämligen hela 13-3. Skuggan var märkbart irriterad när hesa Fredrik ljöd för andra periodpausen.

I detta stadie under matchen, hade jag fortfarande inte hittat Kennedy – förutom när jag såg att han blev utvisad när Jaros gjorde mål, så det blev bortdömt. Helt och totalt osynlig. Fruktansvärt ointresserad. En av de sämsta spelarna som dragit på sig Luleåtröjan. Jag tror inte han är kvar Oktober ut, ens. Dålig arbetsmoral, dålig inställning och alldeles för klen.

En flopp, modell större.

Tredje perioden var det ett helt annat Luleå. Man började åka skridskor igen, men hade oerhört svårt att vara kreativa. Det var ett fall framåt, i alla fall, i jämförelse med andra periodens mediokra spel, från bortalagets sida.

Det var däremot kul att få se några byten med SHL-debuterande Einar Emanuelsson, den nu ordinarie, Isac Lundeström och extrabacken Linus Nässén, som verkligen tog för sig i bortamatchen mot Rögle och som, minst, borde gå in som extraback varje match, nu.

Luleå gjorde också 2-2, med en liten turlig touch av Harju – som återigen befinner sig där det händer. Runt målet. 8 poäng på de senaste 8 matcherna. Helt sinnessjukt, egentligen.
Jag nämnde ju Harju i podcasten, för ett tag sen, där jag nämnde att han är osynlig 90% av matcherna, men ändå lyckas göra ett mål och en ass lite här och där och ändå vara en av de ledande spelarna, poängmässigt, i Luleå Hockey. En sorts styrka, det också.

Matchen gick, som bekant till förlängning, där Rögle var närmast och BORDE ha satt pucken i nät, inte bara en gång, utan tre. Men Lassinantti var med på noterna och spelade upp sig efter en skakig förstaperiod, vår matchvinnare i när sedan straffarna satte igång. Släppte ÄNNU en turlig puck förbi sig, sen var det STOPP.

Johan Forsberg gick hem med det matchvinnande målet. Inte helt logiskt, men ack så skönt.

Frågan är nu: ”Ska vi inte vara bättre än såhär?

Vi möter ett lag som, förvisso haft utdelning framåt, men som också varit bedrövliga bakåt. Men Rögle hade förlorat 6 raka matcher innan matchen, men får ändå med sig en poäng emot ett Luleå, som egentligen bör vara bättre. Mycket bättre än vad de visar upp idag.

Betyg på Luleå? Inte ens lite godkänt, sett till helheten. Dock stod några spelare ut.
Vår tredjekedja med Hedman, Falk och Petter var riktigt bra, igen. Nässén noterades för sitt första poäng i SHL och hade en stabil match, samt att Själin och Lundeström tog för sig, återigen och borde vara ordinarie vid det här laget.

Kul att de unga grabbarna får speltid!

Nu väntar ett formstarkt HV71 på hemmaplan i nästa match och vårt spel måste upp, upp, upp om vi ska vinna den matchen. Jag har ändå, nånstansch, en god känsla inför Söndagens möte.

Vad tror ni? Vinner vi? Vem gör, i sånt fall, det avgörande målet?

Framåt, stolta Luleå!

På återseende.

/Skägget