Rödskägg checkar in/Lite tankar kring nyheten om Sara Sundqvists situation

Så var det då dags för mig att göra debut som skribent här på Björnbröders blogg. Mitt fokus kommer vara det senaste tillskottet i föreningen dvs. vårat damlag.

Vem är då jag som skriver dessa ord? Jag heter Erik Gustafsson, är 32 år gammal och bor i Växjö. En del kanske känner mig som Rödskägg eller någon variant utav det typ Erik Rödskägg eller Kapten Rödskägg etc.

På Twitter hittar ni mig under nicket @erikovg där jag blandar allehanda nonsens med något vettigt inlägg då och då. Vad som är vad låter jag betraktaren avgöra.

Till att börja med så kan jag erkänna att jag inte är någon direkt damhockeynörd (än så länge bör kanske tilläggas) utan snarare mitt Luleåhjärta kombinerat med min tro på ett jämställt samhälle som gör att jag vill skriva om Luleå Hockey/MSSK här på bloggen.

Först hade jag tanken att skriva ett inlägg där det som följer skulle utgöra avslutningen men jag kände att det skulle bli lite väl mastigt och tungrott så därför valde jag att dela upp det i två olika inlägg. Därför kommer dagens inlägg bara vara lite tankar kring nyheten om vår målvakt Sara Sundqvists situation.

Jag antar att i princip alla som läser denna blogg känner till historien så därför ska jag inte upprepa det här. Skulle du mot förmodan inte känna till historien så kan du läsa den nästan alltid lika briljanta Cecilia Edströms inlägg på SVT:s hockeyblogg.

Exakt var det fallerade och vem/vilka som bär skulden vill jag låta vara osagt då jag har för dålig insyn i det som har hänt.

Dock sätter hela den här soppan fingret på ett par viktiga punkter. Först och främst hur kommunikationen mellan damsektionen och huvudföreningen fungerar. T.ex. så uttryckte Luleå Hockeys VD Stefan Enbom stor förvåning över det inträffade.

Hur är det överhuvudtaget möjligt att vår VD först får reda på det via morgontidningen kan man verkligen fråga sig, för något måste ju uppenbarligen ha brustit i kommunikationen.

En annan fundering som jag har är hur fan en såhär pass allvarlig situation får sin lösning först när media får nys om det? Det är för övrigt inte allt för ofta jag tackar Jimmy Landström på Kuriren för något han har skrivit men för detta förtjänar han faktiskt ett tack från min sida.

Även om det verkligen var i grevens tid när situationen fick sin temporära lösning så tycker jag att föreningens snabba agerande i måndags morgon/förmiddag är väl värt en eloge.

Jag vågar knappt tänka på vad som hade kunnat hänt om situationen inte löst sig och Sara Sundqvist hade tagit flyget hem till Ö-vik.

Dels tror jag att Luleå Hockey/MSSKs rykte hade blivit enormt skamfilat, något som hade kunnat bromsa den här satsningen markant.

Även om det ovannämnda kan påverka det sportsliga på lång sikt så vill jag även belysa det rent sportsliga på kort sikt. I detta fall hade det bl.a. inneburit att Maria Omberg hade fått bära ett ännu större ansvar i målet, då vi utöver firma Omberg/Sundqvist har blott 16-åriga Wilma Lantto som tredjemålvakt. Troligen hade sportchef Glader i så fall fått leta upp en stabil back-up till Omberg.

Det är dock funderingar jag inte vill ha svar på då jag hoppas på en mer permanent lösning på Sara Sundqvists situation inom en snar framtid.

Även om hela den här situationen är förbannat illa skött och inte acceptabel någonstans så är min förhoppning att det ska läggas till facket barnsjukdomar. Det är i mitt tycke bättre att sådant här sker nu när damverksamheten är i sin linda än om ett par år när Luleå Hockey/MSSK går som på räls.

Detta här var väl allt jag hade att säga för tillfället, förhoppningsvis så kommer jag tillbaka med ett nytt inlägg i slutet av veckan.

/Rödskägg