Fågel Fenix

Det är inte en allt för dålig jämförelse med vad Luleå Hockey behöver bli.

Det är dags för återuppståndelse. Tid att resa sig ur askan och vända trenden. Vi fans behöver det, Bulan behöver det, spelarna behöver det och föreningen behöver det. Ända sedan korståget med inköpta dyra legoknektar, målade väggar i guld och BSTL slagordet så har det gått lite i träda.

Upp och ner, bergochdalbana, Hawaii-hockey, åkt jo-jo i tabellen och avslutat säsongen med en besk eftersmak, iaf om du frågar mig. Nu är det ju ingen som gör det men efter som det är jag som skriver så skriver jag så som jag upplever det.

Ska också erkänna att jag inför denna säsong känt mig aningen luttrad och inte alls lika pepp som jag brukar, Men men, peppar peppar…. jag tycker mig kunna ana en annan känsla som sprider sig i kroppen.

Jag tror kanske inte på nån mirakelavslutning eller guld i år, Men jag vill gå i mål med hedern i behåll och fanan (oavsett om den pryds av Stålmannen eller Björnen) i topp.

Jag älskar Luleå, ÄLSKAR!

Oavsett vad som händer, hur det går, vem som tränar, vem som spelar, vilken logga vi håller högst.

 

/ Locket