Ett sämre lag

Luleå föll ikväll, tungt, när Frölunda slog ut regerande mästarna Luleå Hockey ur CHL. Och vilken match det blev. En batalj, där det smälldes på och där det krigades i 70 minuter. Där Luleå avslutade en heroisk insatsa med att sätta en vacker straff och bränna 3 andra, halvkassa sådana.

Ett Luleå som, återigen, inte var fullt lag. Där Cehlarik fortfarande saknades.
Där Bill Sweatt är fortsatt skadad (som tränar lätt på is) och där defensiven inte alls håller hög standard. Luleå hade ikväll 3 fungerande backar, samt 3 eller 4 fungerande forwards.
Det var ett Luleå som behövde kriga, slita och jobba för varenda liten puck, varenda målchans och varenda passning. En match där Lassinantti fick vara en sista, utelämnad utpost.

Defensiven svajade betydligt. Det resulterade i att det blev en hel drös utvisningar, där man, bland annat, fick två 3 mot 5-lägen emot sig. I 5 mot 3-spelet straffades Luleå utan pardon. Man straffades av ett spelande Frölunda, som hade ett pucktempo värre än Skellefteås när de var som bäst, för ett par år sedan. Ett powerplay som har ett fruktansvärt snabbt pucktempo, smarta spelare och spelare som ständigt står redo att avlossa skott och förflytta och snurra upp motståndarboxen till den milda grad att de inte ens själva vet var de befinner sig, längre.

Det var ett lag som visade på mästartakter vi mötte idag. Frölunda var bättre på allt. Frölunda var bättre på att ramla lätt (som vanligt) och få med sig billiga utvisningar. Sen borde Luleåspelarna ha lärt sig vid detta laget att inte sätta sig i dessa situationer mot Frölunda. Vi har ändå mött dem 3 gånger på 3 veckor och ett fjärde möte väntar på Lördag. Ett tredje bortamöte på fyra försök. Frölunda har ett psykologiskt övertag, utan tvekan. Man har dessutom ett lag. Det har inte riktigt Luleå.

Man har som sagt en fjärdekedja som sliter, jobbar och åker skridskor. Låser, stressar och vinner puckar både i offensiv, som defensiv, zon. Men sen har inte Luleå mycket att komma med.

Första- och andrakedjan är ett mysterium. Harju är fortsatt blek, Rajala gör det alldeles för svårt och verkar rädd. Både Harju och Rajala spelar helt utan självförtroende. Släng samtidigt in vår tilltänkte målkung Jacob Micflikier i den högen och vi har tre tilltänkta toppspelare som underpresterar å det grövsta. Ingen är tillfreds i sin tillvaro och det skiner igenom.
Harju har aldrig varit en spelare som levererat spelmässigt, utan blixtrar till nån gång då och då, här och där. Rajala svänger hellre ut i hörnorna, istället för att bryta in på mål och avlossa sitt livsfarliga handledsskott.

Wallmark besitter fina handleder, men spelar alldeles för svårt och måste börja hitta lättare lösningar. Som att gå på eget skott och skapa på egen hand. Han har potentialen. Valpig.
Micflikier hade en kanonsäsong i Linköping, men har fastnat i sina egna tankar även han i Luleåtröjan. Spelar svårt, är lite för bekväm och vill inte göra det där lilla extra, utan litar på andra ska göra det åt honom. Hedman spelade svårt och drog på sig alldeles för korkade utvisningar.

Luleå har mycket att arbeta på. Schira och Mikkelson var bleka idag, men gjorde ändå ett hästjobb. Det säger en del om Luleås defensiv idag. Höjde sig efter halva matchen, dock. Melart hade sin sämsta match i Luleåtröjan på ett tag, nu. Janne för långsam och spelade fast sig själv gång på gång. Själin såg pigg ut och gjorde det bra.

Sista utposten, Joel Lassinantti lämnades ensam vid tre tillfällen, när backarna gick bort sig och där Frölunda, mer eller mindre, fick öppna mål att prickskjuta. Frölundaspelarna fick ta sina egna returer och Luleåbackarna tappade markering flertalet gånger.
Joel borde dock tagit Fantenbergs 4-3-puck. Den gick nog rakt igenom Luleåmålvakten. Alla blev lika snopna när det halvkassa avslutet gick in. Lassinantti var betänkligt svajig.

Arbeta bort de dumma utvisningarna, utnyttja powerplay på ett bättre sätt. Sluta leta passningar och leta istället avslut. Vi vinner inga matcher på att passa pucken när skottlägen finns. Backarna måste sluta fega och smälla iväg direktskott från blå. Det måste alltid skapas trafik framför motståndarmålvakterna.

Det finns dock ljuspunkter. Fjärdekedjan, samt Granström och Lagacé. Sliter, kämpar och arbetar hårt. Byte in och byte ut. Bra moral på dessa gossar. Mastomäki växer med uppgiften. Har utvecklats enormt denna säsongen. Tänk vad förtroende kan göra för en, blott 19 år ung, spelare.

Det kommer bara bli bättre. Det är det inget tvivel om. Men flera spelare måste höja sig.

Rejält.

Än är det bra många individer som spelar i Luleå. Man är på god väg att bli en GRUPP. Men det är långt dit, ännu. Vi är ett sämre lag än topplagen, ännu. Och kommer så vara ett bra tag framöver. Men att vi tvingar Frölunda till straffar är inget annat än heroiskt.

Kudos.

/Skägget